Visar inlägg med etikett Laos. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Laos. Visa alla inlägg
10.08.2008
3.14.2008
PhonSavan
pa morgonen flyger en helikopter over staden. "It's America", says the guide with a big smile.
Nordost om Luang Prabang ligger Xieng Khuang provinsen som ar det varst bombdrabbade omradet i varlden. Under 1964-1973 slappte USA mer an 2 miljoner ton bomber har och over 30 procent av dessa detonerade aldrig utan ligger fortfarande och vantar pa en explosion. The UXO Unexploded Ordnance forhindrar laos utveckling och varst drabbade ar bonderna som ofta stoter pa bomberna nar de hackar i jorden. Som en foljd av detta kan befolkningen inte langre livnara sig pa sina risodlingar och de maste soka andra satt att fa livet att ga runt pa. Ironiskt nog tar de bomberna till hjalp och i misaren tvingas de ta tillvara pa krigs-skrotet: jarndelar osv for att salja vidare for en liten summa pengar. Och som en foljd av detta fortsatter dodsolyckorna an idag trots att organisationer som MAG flitigt jobbar med minrojning.
Mitt bland krigsresterna, kratrarna och det sandroda slatterna ligger okenstaden PhonSavan kand for sina plains of jars. Ute i ingenstanns ligger stenkrukor utspridda i olika storlekar och mangder. Det finns mystik i luften samtidigt som det for tankarna till ngt valdigt sorligt. Manga krukor ligger nara grottor dar hela byar under kriget gomde sig och sen blev dodade. De krukor som finns kvar sags antingen vara urnor gjorda under stenaldern, med gravar under sig (enligt UNESCO) eller wiskeykrukor for tillverkning av laolao (enligt urbefolkningen)... hur som helst ar det slaende vackert och laolao smakar forovrigt apa!
pa sondag bar det vidare till Hanoi och en 26timmar lang bussresa over gransen vantar... vi lar ska krossa i cao treo nara Vinh. har hort att det ar cencur pa bloggar i vietnam, sa vi far se hur det gar med uppdateringen!
PUSSPUSS
Nordost om Luang Prabang ligger Xieng Khuang provinsen som ar det varst bombdrabbade omradet i varlden. Under 1964-1973 slappte USA mer an 2 miljoner ton bomber har och over 30 procent av dessa detonerade aldrig utan ligger fortfarande och vantar pa en explosion. The UXO Unexploded Ordnance forhindrar laos utveckling och varst drabbade ar bonderna som ofta stoter pa bomberna nar de hackar i jorden. Som en foljd av detta kan befolkningen inte langre livnara sig pa sina risodlingar och de maste soka andra satt att fa livet att ga runt pa. Ironiskt nog tar de bomberna till hjalp och i misaren tvingas de ta tillvara pa krigs-skrotet: jarndelar osv for att salja vidare for en liten summa pengar. Och som en foljd av detta fortsatter dodsolyckorna an idag trots att organisationer som MAG flitigt jobbar med minrojning.
Mitt bland krigsresterna, kratrarna och det sandroda slatterna ligger okenstaden PhonSavan kand for sina plains of jars. Ute i ingenstanns ligger stenkrukor utspridda i olika storlekar och mangder. Det finns mystik i luften samtidigt som det for tankarna till ngt valdigt sorligt. Manga krukor ligger nara grottor dar hela byar under kriget gomde sig och sen blev dodade. De krukor som finns kvar sags antingen vara urnor gjorda under stenaldern, med gravar under sig (enligt UNESCO) eller wiskeykrukor for tillverkning av laolao (enligt urbefolkningen)... hur som helst ar det slaende vackert och laolao smakar forovrigt apa!
pa sondag bar det vidare till Hanoi och en 26timmar lang bussresa over gransen vantar... vi lar ska krossa i cao treo nara Vinh. har hort att det ar cencur pa bloggar i vietnam, sa vi far se hur det gar med uppdateringen!
PUSSPUSS
3.13.2008
VangVieng
Nar lokalbussen mitt i natten tillslut stannar befinner vi oss tillsammans med 2 sydafrikanskor i morker. Efter en fruktansvard bussresa pa 8 timmar dar hastigheten aldrig oversteg 30km/h kanner vi oss ackliga, trotta, vilsna, kissnodiga och skabbiga. Med minnet om en kissande laokvinna och en laoman som at upp alla amandas kvarstaende pringels kan inget stoppa oss och vi hittar snart ett billigt och bra guest house. dackar efter rejal uppskrubbning!
VangVieng ar ett lekande thebeachdagis dar fulla och peppade backpackers (for en tjuga) med ett bildack och en enorm flaska beerlao kan plaska fram langst floden och vara lojligt glada och lyckliga. Langst stranderna finns linbanor, hopptorn, barer och ja allt for maximala festligheter.
Har stannar vi. Tubing imorrn igen. Det har maste vara ett av de sjukaste stallena pa jorden. Proppa in 15 turister fran hela vastvarlden i en sliten tuktuk, ge dem ett gummidack, sprit och vattenaktiviteter och vips sa ar ljublet ett faktum.
tack lao.
VangVieng ar ett lekande thebeachdagis dar fulla och peppade backpackers (for en tjuga) med ett bildack och en enorm flaska beerlao kan plaska fram langst floden och vara lojligt glada och lyckliga. Langst stranderna finns linbanor, hopptorn, barer och ja allt for maximala festligheter.
Har stannar vi. Tubing imorrn igen. Det har maste vara ett av de sjukaste stallena pa jorden. Proppa in 15 turister fran hela vastvarlden i en sliten tuktuk, ge dem ett gummidack, sprit och vattenaktiviteter och vips sa ar ljublet ett faktum.
tack lao.
3.09.2008
Luang Prabang
UNESCO har gjort staden till ett varldsarv. En fransk liten kolonialstad, pittoresk, svaratkomlig och undangomd. Ett paradis med allt for avslappning och njutning. Man talar tyst for att bibehalla det fridfulla. Skyltar talar om tysthet pa gatorna efter klockan 22 och enligt lagen stanger allt fore klockan 24.
Pa min morgonprommis, bara en gata bort har det mesta turistiga forsvunnit. Jag passerar nagra man som stretar med tva skrikande (hjartskarande) grisar vars fotter ar ihopbundna och hanger i en vag. snabbar mej vidare och det borjar regna. Forvillar mig in pa den kvalmiga och stinkande matmarknaden. Gar forbi ormhuvuden, buffalo-delikatesser, grisoron, grillade fladdermoss, stekta hela fagelungar och plockade honor med benen i vadret. Imorgon tanker jag kliva upp tidigt och se den traditionella "munkfrukosten" nar lokalbefolkningen hedrar och ger munkarna sitt dagliga risintag.
Under dagen vandrar vi gator upp och ned och skymtar varje gang Mekongfloden med alla sina franska cafeer och skrattande barn. Det ar barn overallt, tre av dem salde armband. Jag var en god turist och kopte tre stycken for 30 000 kip. for good luck Sen at jag lao-sallad innehallande potatis och mycket kal och besteg That Phu Si och Wat Tham Phu Si. Buddhastatyer sa att det racker och blir over at hela varlden, samt en oerhort vacker utsikt och tradgard med fina trad som fick mej tanka pa ett sagoland.
Det ar orangekladda munkar overallt. Har sett en av dem med guccivaska. kontrast och perspektiv. godnatt!
Pa min morgonprommis, bara en gata bort har det mesta turistiga forsvunnit. Jag passerar nagra man som stretar med tva skrikande (hjartskarande) grisar vars fotter ar ihopbundna och hanger i en vag. snabbar mej vidare och det borjar regna. Forvillar mig in pa den kvalmiga och stinkande matmarknaden. Gar forbi ormhuvuden, buffalo-delikatesser, grisoron, grillade fladdermoss, stekta hela fagelungar och plockade honor med benen i vadret. Imorgon tanker jag kliva upp tidigt och se den traditionella "munkfrukosten" nar lokalbefolkningen hedrar och ger munkarna sitt dagliga risintag.
Under dagen vandrar vi gator upp och ned och skymtar varje gang Mekongfloden med alla sina franska cafeer och skrattande barn. Det ar barn overallt, tre av dem salde armband. Jag var en god turist och kopte tre stycken for 30 000 kip. for good luck Sen at jag lao-sallad innehallande potatis och mycket kal och besteg That Phu Si och Wat Tham Phu Si. Buddhastatyer sa att det racker och blir over at hela varlden, samt en oerhort vacker utsikt och tradgard med fina trad som fick mej tanka pa ett sagoland.
Det ar orangekladda munkar overallt. Har sett en av dem med guccivaska. kontrast och perspektiv. godnatt!
3.08.2008
"border-crossningen" och Mekongfloden
en kaffe kostar 5000 kip.
vi tog lokalbussen fran Chiang Mai till Chiang Chong. det innebar 8timmar med svettiga lar mot varandra och en hastighet som knappt tar oss uppfor bergen. sakta sakta tar vi oss fram, vi passerar risfalt och djungel, vagararbete luften blir svalare. sent pa kvallen anlander vi till ett svart Chiang Chong och ett underbart familjeagt litet Guest House. Gomda dorrar, vaningsangar och trappor slingrar sig ut over Mekongfloden. Synd att det ar sa morkt! Vi ater en utsokt maltid och bunkrar matsack pa 7eleven infor morgondagen. Natten bjuds pa enormt hogljudda kackelackor och tramadrasser. sover som en sten.
stallde klockan pa strax efter sex for att kliva upp och ga en liten morgonprommis och kika pa utsikten. Jag ser Laos! padamm, Mekongfloden ar som en brun och smutsig orm som bildar gransen mellan Thailand och Laos. "The Golden Triangel" kanns spannande och starten pa dagen blir perfekt med nybakat brod och allt!
sa passerar vi gransen och passet och dollarna aker fram fran magen bade en och tio ganger. stamplar hit och dit, lite pirr och leenden, sa var vi over. smartfritt och med lite nya vanner fran USA.
baten som vantar pa oss ar av tra. jag sitter pa tra med rumpan. jag ska sitta pa tra med rumpan i 8timmar 2 dagar i rad. runt omkring mig sitter turister, alla med lika nervosa blickar och med kamerean i hogsta hugg. sa aker vi, bara tva och en halv timma forsenade. vi laser, funderar, tittar pa den otroliga utsikten och fordriver resten av tiden med att ata... eller tanka pa att ata. utanfor passerar ett annat slags liv. Sma hyddor av bast, kvinnor som tvattar klader i strandkanten, barn som skrattar och vinkar, man som slapar ris, fiskar och lagger nat. Kossor och bufflar, turisterna svettas inte, klagar pa kylan. Folk bor dar vi sakta passerar mitt ute i ingenstanns. det ar en ganska maktig och lite laskig kansla i magen.
Efter sju timmar stannar vi for overnattning och det utbryter kaos nar alla forsoker fa sina vaskor utan att barnen som smitit pa for att sno dem ska hinna fore. laos ar kontrastens land an sa lange. vi dricker BeerLao och somnar gott.
Dag tva blir lattare, mindre folk pa baten och landskapet ar fortfarande lika vackert. Vi kommer fram precis innan solnedgangen och atmosfaren ar inte alls som i Thailand. Ingen galen tuktuk skriker, ingen hotellvard sliter i dig, Luang Prabang ar chillstaden sjalv. I jakten pa billigt hotell passerar vi jattemuffins med smak av kaffe och choklad.
an sa lange alskar jag laos.
vi tog lokalbussen fran Chiang Mai till Chiang Chong. det innebar 8timmar med svettiga lar mot varandra och en hastighet som knappt tar oss uppfor bergen. sakta sakta tar vi oss fram, vi passerar risfalt och djungel, vagararbete luften blir svalare. sent pa kvallen anlander vi till ett svart Chiang Chong och ett underbart familjeagt litet Guest House. Gomda dorrar, vaningsangar och trappor slingrar sig ut over Mekongfloden. Synd att det ar sa morkt! Vi ater en utsokt maltid och bunkrar matsack pa 7eleven infor morgondagen. Natten bjuds pa enormt hogljudda kackelackor och tramadrasser. sover som en sten.
stallde klockan pa strax efter sex for att kliva upp och ga en liten morgonprommis och kika pa utsikten. Jag ser Laos! padamm, Mekongfloden ar som en brun och smutsig orm som bildar gransen mellan Thailand och Laos. "The Golden Triangel" kanns spannande och starten pa dagen blir perfekt med nybakat brod och allt!
sa passerar vi gransen och passet och dollarna aker fram fran magen bade en och tio ganger. stamplar hit och dit, lite pirr och leenden, sa var vi over. smartfritt och med lite nya vanner fran USA.
baten som vantar pa oss ar av tra. jag sitter pa tra med rumpan. jag ska sitta pa tra med rumpan i 8timmar 2 dagar i rad. runt omkring mig sitter turister, alla med lika nervosa blickar och med kamerean i hogsta hugg. sa aker vi, bara tva och en halv timma forsenade. vi laser, funderar, tittar pa den otroliga utsikten och fordriver resten av tiden med att ata... eller tanka pa att ata. utanfor passerar ett annat slags liv. Sma hyddor av bast, kvinnor som tvattar klader i strandkanten, barn som skrattar och vinkar, man som slapar ris, fiskar och lagger nat. Kossor och bufflar, turisterna svettas inte, klagar pa kylan. Folk bor dar vi sakta passerar mitt ute i ingenstanns. det ar en ganska maktig och lite laskig kansla i magen.
Efter sju timmar stannar vi for overnattning och det utbryter kaos nar alla forsoker fa sina vaskor utan att barnen som smitit pa for att sno dem ska hinna fore. laos ar kontrastens land an sa lange. vi dricker BeerLao och somnar gott.
Dag tva blir lattare, mindre folk pa baten och landskapet ar fortfarande lika vackert. Vi kommer fram precis innan solnedgangen och atmosfaren ar inte alls som i Thailand. Ingen galen tuktuk skriker, ingen hotellvard sliter i dig, Luang Prabang ar chillstaden sjalv. I jakten pa billigt hotell passerar vi jattemuffins med smak av kaffe och choklad.
an sa lange alskar jag laos.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)