Saigon, vietnams lilla fasad.

ROLIGT ATT LASA ALLA FINA KOMMENTARER FRAN ALLA, JAG BORJAR SAKNA ER OCH SVENSKT KAFFE!!!

Staden liknar Hanoi, men en battre version. Hett och inga 7-eleven eller Mc Donalds, men ett utmarkt cafe dar man kan se pa bio utan extra kostnad. Staten tycks ligga bakom det mesta men det marks att landet mer och mer borjat oppna upp sig. Men trots detta kanns det lite som en stor fasad. Har stoter vi pa manniskor i alla kretsar som talar gott om regeringen, alla turistturer- allt man kan visa upp blanker och lyser av stolthet. Nar ngt verkar vara for bra for att vara riktigt sant sa vips ja da ar det den stolta kommuniststaten som varit framme och pillat lite for att allt ska skina sa mycket som mojligt. Vietnam kanns lite som en stor uppvisning dar du som turist bra far se det du blir uppvisad. "Det riktigta" kommer du inte riktigt at. Det finns ingen som vill skjutsa dig dit, allt ar upplagt och for mkt fragor far inga riktiga svar. Allt kanns lite for bra. Konstigt i sa fall att allt ar sa fattigt och manga manniskor sa desperata. Tonys ord klingar i oronen. Landet verkar valdigt splittrat.

Chu Chi tunnels var mer turistiska an de forsta och jag anar att Tim blev lite besviken. Jobbigt var det ialf att krypa fram pa huk och fortfarande chockernade att manniskor klarade av att bo sadar. VC visste hur dom skulle gora for att ge USA en match. Tragiskt (bissart) kunde man skjuta lite mitt bland alla turister och tunnlar. Tim skot AK 47:a och fick pip i oronen. sen tog vi bussen tillbaka igen och jag var lite klen de kommande dagarna. ngt i maten ana

Vi har ocksa hunnit med ett spoklikt Disney World, en nojespark utan liv och med laskiga bergodalbanor. Besokte en mycket cool 3D bio dar spindlar och monster fick mej hoppa hogt! Var ar alla manniskor?

Imorrn beger vi oss till Kambodja och med morgonens bio "Killing Fields" fran 1984 i minnet kryper det lite i magen. Manniskan skrammer mej.