Luang Prabang

UNESCO har gjort staden till ett varldsarv. En fransk liten kolonialstad, pittoresk, svaratkomlig och undangomd. Ett paradis med allt for avslappning och njutning. Man talar tyst for att bibehalla det fridfulla. Skyltar talar om tysthet pa gatorna efter klockan 22 och enligt lagen stanger allt fore klockan 24.

Pa min morgonprommis, bara en gata bort har det mesta turistiga forsvunnit. Jag passerar nagra man som stretar med tva skrikande (hjartskarande) grisar vars fotter ar ihopbundna och hanger i en vag. snabbar mej vidare och det borjar regna. Forvillar mig in pa den kvalmiga och stinkande matmarknaden. Gar forbi ormhuvuden, buffalo-delikatesser, grisoron, grillade fladdermoss, stekta hela fagelungar och plockade honor med benen i vadret. Imorgon tanker jag kliva upp tidigt och se den traditionella "munkfrukosten" nar lokalbefolkningen hedrar och ger munkarna sitt dagliga risintag.

Under dagen vandrar vi gator upp och ned och skymtar varje gang Mekongfloden med alla sina franska cafeer och skrattande barn. Det ar barn overallt, tre av dem salde armband. Jag var en god turist och kopte tre stycken for 30 000 kip. for good luck Sen at jag lao-sallad innehallande potatis och mycket kal och besteg That Phu Si och Wat Tham Phu Si. Buddhastatyer sa att det racker och blir over at hela varlden, samt en oerhort vacker utsikt och tradgard med fina trad som fick mej tanka pa ett sagoland.

Det ar orangekladda munkar overallt. Har sett en av dem med guccivaska. kontrast och perspektiv. godnatt!